Allt gick så bra ända tills jag stängde av TV'n. Då blev jag stående blickstilla. Det känns som om hela huset är fullt med spöken som liksom blivit kvar efter seansen.
Hm... Vem kan man ringa när klockan är över elva? Mattias såklart, men nope - inget svar. Funderade en liten stund och kom sen på den självklara - Therese! Så det blev min stackars (lill-)kusin som fick försöka hitta på nåt att prata om medan jag släckte alla lampor, gick upp, borstade tänderna osv. Stort TACK, Tessan!
Måste kanske jobba på det här tills nästa gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar